Över 4000 besök!!!!

Nu har vi haft över 4000 besök här på "Den sköna bloggen"!!!!

Det känns riktigt roligt! :o)

Över 4000 besök!!!!

Semezdin Mehmedinovic

Ett bra sätt att hitta till nya författarskap är att kolla upp vad ens favoritförfattare/musiker/regissör läser för något. Till exempel hade jag väl aldrig upptäckt Flannery O´Connor om det inte var för Bruce Springsteen, eller brytt mig om Keats eller Lord Byron om inte för Van Morrison.

Semezdin Mehmedinovic har blivit en ny favorit för mig. Jag upptäckte honom tack vare en intervju med dramtikern och författaren Sam Shepard, där han sa att det fainns en bosnisk författare vid namn Mehmedinovic som skrivit en bok kallad Sarejevo blues, där dikter, dagboksanteckingar och prosastycken varvas. Shepard menade att han själv alltid strävat att skriva en sådan bok som Sarajevo blues men aldrig lyckats. Om man då råkar tycka att Shepards Motel Chronicles, Hawkmoon och Crusing paradise (den sistnämnda finns på Sandvikens folkbibliotek) är högklassisk litteratur är det givet att man blir väldigt nyfiken på Sarajevo blues och måste kolla upp den.

Sarajevo blues köptes raskt in till biblioteket. Många svenska folkbibliotek hade den på serbokroatiska, men inte vi. Jag köpte en engelsk version. Då boken handlar om vardagslivet mittt under det bosniska kriget under 1990-talet är Sarajevo blues lika viktig i egenskap av vittnesskildring för att vi ska förstå vad som verkligen hände under kriget där nere, som ett gott exempel på att en berättelse kan berättas på flera olika sätt. Kanske att skildringen blir än starkare på det här sättet. Det är hur som helst en fantastiskt bra bok, jag vill gärna rekommendera den. Faktiskt påminner den om Shepards Motel Chronicles, men får kanske en djupare dimension just för att den tar sin utgångspunkt i så konkret tragiska skeenden.

Semezdin Mehmedinovic kom så småningom till USA som politisk flykting, och bosatte sig i Alexandria i staten Virginia. Några veckor efter 11/9 reste han runt i sitt nya hemland och började i sin dagbok skriva dikter och anteckningar av ett Amerika som efter den första choken börjar kriget mot terrorism, och hamnar vilse i kampen för frihet och demokrati.

Resultatet blev Nine Alexandrias, som nu har kommit på engelska på Lawrence Ferlinghettis förlag City lights. Den innehåller mer sorg och resignation än den intensiva förtvivlan som präglade Sarajevo blues, men är nästan, nästan lika stark och gripande. Nine Alexandrias finns inte på vårt bibliotek, men går att köpa för lite över en hundring på Adlibris.

Semezdin Mehmedinovic

Äntligen något bra på TV!

Vår kollega Niclas Forsgren medverkade i TV 4:s Nyhetsmorgon den 28 mars för att tala om vår nya satsning Demoteket, som är ett försök från vår sida att aktivt stödja unga författare, musiker, filmare i Sandvikens kommun (ålder ca 13-30 år)att sprida sina verk via biblioteket. Nu blev det i studion inte bara prat om Demoteket utan också om folkbibliotekets roll i dagens samhälle. Vi är förstås jättestolta över Niclas som var så cool och svarade så klokt mitt i direktsändning!

För att se inslaget, klicka här och välj sedan "Se inslag från lokal-tv" till höger, därefter Gävle-Dalarna och "Nyhetsmorgon GävleDalarna Uppland del 1 2007-03-28".

Äntligen något bra på TV!

Ivan Turgenjev

Jag tycker det är kul att läsa klassiska författare emellanåt, och öppna sinnnena lite mer för gamla världar. Jag fick blodad tand efter att ganska nyligen ha läst Leo Tolstojs Hadji-Murat att läsa fler ryssar. Det blev Ivan Turgenjevs kortroman Rudin som har kommit i en ny upplaga.

Ivan Turgenjev (1818-1883) tillhör världslitteraturens främsta. Mest känd kanske han är som novellförfattare. Jag har hört att Ernest Hemingway jämförde sig med Turgenjev tills han ansåg sig ha gått förbi honom i konsten att skriva en bra novell! Det säger i och för sig mer om Hemingway än Turgenjev. Ivan Turgenjev debuterade med En jägares dagbok, en samling noveller som skildrar livet på den ryska landsbygden. Jag har ett vagt minne av att ha läst delar ur den för kanske 10 år sedan. Annars är det väl romanen Fäder och söner som fastnat mest. Det är en av de där romanerna jag skulle vilja läsa om en dag.

Kortromanen Rudin utspelar sig på ett gods på ryska landsbygden omkring 1840. En reaktionär anda vilar tung över Europa. Traktens societet samlas hos änkan Lasunkij, dit en dag Dimitrij Rudin anländer. Han blir omedelbart centrum för allas uppmärksamhet då han vältalande håller hov, med samtalsämnen rörande höga ideal, människokärlek och möjligeten att förändra samhället. Rudin bjuds in att stanna på godset som änkan Lasunkijs gäst. Verkligheten, i form av en ung adelskvinnas kärlek, hinner dock snart ifatt Rudin, som står handlingsförlamad mellan ord och handling. Det visar sig också finnas en gräns för hur långt man kan komma med bildning och vältalighet.

Rudin finns förstås att låna på biblioteket. Men den har också i sin helhet publicerats på webben som pdf-fil, dock i en annan utgåva.

Ivan Turgenjev

Mandela

Månaden februari ägnades i stort sett en enda bok, Nelson Mandelas självbiografi Den långa vägen till frihet. Det är verkligen en fantastisk läseupplevelse, och boken ställer dessutom det mesta man trodde sig veta om Nelson Mandela, ANC och Apartheidsystemet på kant. I varje fall insåg jag att jag visste väldigt litet, egentligen.

Det är lätt att säga att alla borde läsa den här boken. Man skulle önska att alla gjorde så. Det är en fascinerande levnadsteckning utförd av en imponerande man. Nelson Mandela har fått betala ett högt pris för sin kamp för frihet och värdighet. Till och med i avseendet att han också som en fri man mer blev en landsfader än en familjefader.

Även om han känner sorg över att ha fått betala ett så högt pris för sin övertygelse, tycks han heller inte uppleva att han hade något val. Men vad var det inom honom som gjorde en underkastelse omöjlig, och fick honom att ta rollen som frihetskämpe för ett helt folk? Det är den intressanta röda tråden att följa hela historien igenom, och även om svaret kan tyckas självklart är det inte desto mindre berörande. I boken tecknas också livfulla porträtt över de män och kvinnor som delade hans kamp genom åren.



Nelson Mandela uttrycker också stor förvåning men också stor stolthet över att ha tilldelats Nobels fredspris 1993. Hans föreläsning i samband med prisutdelningen finns ej med i boken, men är publicerat på webben.

Mandela

Två bra bloggar om skönlitteratur

Det finns förstås många bra bloggar om litteratur och läsning, men för närvarande nöjer jag med att tipsa om två andra bibliotek vars bloggar handlar om skönlitteratur. Det är bloggar jag själv läser med stor behållning och gärna inspireras av.

Håbo bibliotek är ett mycket bra bibliotek med personal som verkligen är på hugget med det mesta. Deras blogg heter Barbabloggen och är alltid läsvärd oavsett om det handlar om anspråkslösa lästips eller intressanta inlägg om böcker och läsning.

Boksynt heter den snygga och rappa blogg som Älmhults bibliotek producerar. Här handlar det mest om lästips, men mycket välskrivna sådana!

Två bra bloggar om skönlitteratur

Krigets år av Steph Swainston

"Krigets år" av Steph Swainston kan räknas till genren "New weird". Boken handlar om Jant Komet, en budbärare åt Kejsaren. Kejsaren har i sin tjänst ett 50-tal odödliga som på olika sätt bistår honom. Jant, som kan flyga, budar meddelanden mellan alierade och fiender i Fyrländerna där kriget mellan de köttätande insekterna har rasat i hundratals år.
Jant leds till döds på kriget som aldrig vill ta slut och de olika intrigerna vid hovet, med hjälp av droger flyr han in i en alternativ verklighet där han lär känna insekternas hemligheter.

"New weird" är en ny avantgarde litterär genre där författarna uppmuntras att spränga gränserna mellan science fiction, fantasy och skräck. "The grand pappy" av denna nya genre är skräckikonen H.P. Lovecraft som har inspirerat med hjälp av sin unika stil där han mixade element från Fantasy med drag av Science Fiction och existensiell skräck.

Krigets år av Steph Swainston

Mediejukeboxen

Som tidigare utlovats kommer det snart (nu är det riktigt nära...) att stå en Mediejukebox på Sandvikens folkbibliotek. (Sanningen är faktiskt att den redan står där men just nu liknar den mest en svart mumie...)

Med Jukeboxen på plats kommer vi alltså att kunna erbjuda nedladdning av ljudböcker, musik, språkkurser och filmer. Man tar med sig filmen hem i sitt USB-minne eller laddar ner ljudboken direkt till sin MP3-spelare!

Fortsättning följer... :o)

Mediejukeboxen

Biblioteksdebatt

Den senaste veckan har det skrivits flitigt om folkbiblioteken i DN och SvD. De olika inläggen i denna intressanta biblioteksdebatt kan nås via tidningarnas hemsidor på webben eller via svensk biblioteksförening. Startskottet var moderata riksdagsgruppens idéskrift ”Kultur 2.0”, som slår fast att ”boklån för barn och ungdom ska vara avgiftsfria”. Eftersom boklån i dag enligt gällande bibliotekslag är avgiftsfria även för vuxna, kan denna formulering lätt tolkas som att moderaterna i själv verket aviserar att man vill lägga avgifter på boklån för vuxna biblioteksbesökare. Samtidigt vill Moderaterna se en jämnare inköpsfördelning mellan vänster- och högerlitteratur på svenska folkbibliotek.

Jag värjer mig för en alltför stor rädsla för moderaternas eventuella avsikter med sin idéskrift. Farligare i så fall är då denna rädsla från verksamma inom biblioteken för utomståendes åsikter om bibliotek. Biblioteken mår bra av att synas under lupp och diskuteras av såväl politiker och journalister som av en intresserad allmänhet.

Vi ska inte sträva efter att bli fridlysta! (Det kan annars ibland förefalla vara bibliotekslagens främsta och enda syfte för många). En sådan fridlyshet vittnar mest om taskigt självförtroende. Det är som att man inte riktigt tror att folkbiblioteken tål en närmare granskning utan att de måste skyddas från en ond omvärld.

Det är emellertid välkommet med en konstruktiv biblioteksdebatt. Nu råkar den som så ofta i fallet folkbibliotek handla om (nästan för) mycket på en och samma gång. Alltifrån tolkningar av moderata formuleringar och eventuella konsekvenser av dessa, till folkbibliotekens identitet, vad folkbiblioteken ska syssla med, egentligen. Är det folkbildning, att vara ett stöd för studerande, är uppdraget att först och främst förmedla och tillgängliggöra kultur, information och litteratur, eller måste biblioteken för att förbli relevanta snegla mot upplevelseindustrin, söka sin nya roll bland kaféer, spel och annan tingeltangelverksamhet?

Det vi som arbetar på folkbiblioteken måste ta med oss från den senaste veckans debatt är att syna delarna som utgör helheten av denna debatt. Jag tycker att man på DN:s ledarsida 21/3 på ett bra sätt reflekterar kring de utmaningar folkbiblioteken står för i dagens samhälle. Särskilt fäster ledaren fokus på att om bara stat och kommuner väljer att satsa på biblioteken och ställa krav på dem, så får man mycket tillbaka. Då stärks det offentligas insatser inom en rad områden som rör läsning, språkutveckling, livslångt lärande, tillgång till information och kulturupplevelser, vilket innebär möjligheter för en bred allmänhet att själva aktivt söka information och medverka i det offentliga.

Motsatsen innebär kulturlöshet och minskad demokrati. En satsning på bibliotek är en satsning på demokrati, yttrandefrihet och ett samhälle präglat av kulturell mångfald och pluralism. De svenska folkbiblioteken har – precis som Karl-Petter Thorwaldsson och Elsie Bäcklund-Sandberg på ABF säger i en gemensam artikel i DN från 23/3 – från början utgjort en viktig grund i det svenska demokratibygget. Genom att via folkbiblioteken kunna bilda sig på egen hand, och gratis, har även människor utan ekonomiska eller andra resurser (till exempel sociala nätverk) kunnat skaffa sig argument för sin sak.

Denna funktion som folkbildningsstödjare är en viktig roll för folkbiblioteken också idag: i dagens informationssamhälle ställs nya kunskaper på att kunna söka och bearbeta stora mängder information, samt värdera och kritiskt granska denna för att sedan omvandla den till användbar kunskap. Det är en viktig roll för Sveriges bibliotekarier att hjälpa och vägleda människor i denna svåra situation, där information aldrig tidigare varit så lättillgänglig men heller aldrig så svår att bedöma värdet av.

DN:s ledarsida exemplifierar med Dieselverkstaden i Nacka. Ett bibliotek som drivs närmast som ett slags friskola: man har fått ett tydligt uppdrag att arbeta med barn och ungdomar som målgrupp, och således ”befriats” från stora delar av det uppdrag att tillgängliggöra kultur, information och upplevelser för alla medborgare som bibliotekslagen ger folkbiblioteken.

Och javisst, det är ett spännande, lysande exempel på hur bra ett bibliotek kan bli om man satsar resurser på det, och det är härligt att politikerna i Nacka vill något med sitt bibliotek. Här finns mycket för oss andra att studera och dra lärdom av, som rör både att tänka fritt och stort men också kontakter med våra politiker. Samtidigt håller jag med Christer Hermansson i mycket då han i sin inlaga ”Biblioteken är en god sak” i DN 19/3 ifrågasätter Dieselverkstaden som ett gott exempel på biblioteksutveckling.

Kanske är det så enkelt att även om personalen på Dieselverkstaden uppenbarligen ser sig som befriade från folkbiblioteksuppdraget, är vi många som ser en härlig utmaning i att arbeta med hela den breda allmänheten som målgrupp för vår verksamhet. Sannerligen, vi vill inte befrias från vårt uppdrag men också få möjligheter att leva upp till det.

För alla älskar ju bibliotek, men vi vet också att det som alla älskar och som dessutom är gratis, lätt tas som självklart. Till den dag det man en gång älskade inte känns igen, eller inte längre har någon roll i ens liv. Det är därför det är så viktigt att folkbiblioteken diskuteras och emellanåt även utsätts för lagom stora ”hot”; så länge biblioteken inte älskas till döds genom att fridlysas kan biblioteken utvecklas – och förbli relevanta institutioner i samhället och i människors liv. Då kommer heller inte folkbiblioteken ha några problem att mobilisera vänner att rycka ut till försvar för dem om så skulle behövas.

Biblioteksdebatt

Två giganter

I april månad kommer två riktigt stora författare
hit till oss på biblioteket.

Tisdagen den 17 april kommer Årets berättare 2002 - Mustafa Can.
Can har skrivit boken "Tätt intill dagarna" och har uppmärksammats mycket för sitt Sommarprogram 2005.

Lördagen den 14 april kommer 2006 års Stig Sjödin-pristagare Kjell Eriksson. Eriksson har skrivit en mängd hyllade deckare, så som till exempel "Prinsessan av Burundi" och "Stenkistan".

Se information om tider med mera på bibliotekets webbplats!

Två giganter

Nya e-böcker

Jag läser helst av allt e-böcker numer. Pappersböcker verkar plötsligt så otympliga och begränsande. Höjden av läsupplevelse får jag istället av att läsa böcker i min handdator. Den ligger så bra i handen, jag läser mycket fortare och mer avslappnat eftersom skärmen är så liten och ögonen därmed får mindre yta att scanna av, ljuset är inbyggt vilket betyder att jag kan läsa även i mörker och jag kan ta med mig läsningen överallt eftersom alla mina nedladdade böcker inte väger mer än en mobiltelefon. Kort sagt har min läsning ökat markant efter inköpet av handdatorn och den enda önskan jag har nu är att FLER nya böcker skulle ges ut som e-böcker.

Här är i alla fall några helt nya e-böcker att mysa ner sig i soffan med:

Skönlitteratur

Hälsa alla andra kändisar av Karin Ahlborg
Det var faktiskt bara en vanlig dag när Linda, mammaledig och svårt uttråkad, snubblade in i kändisvärlden. Hon får raskt byta ut blöjor, syltmackor och O'boy mot glammiga kändisfester och flashiga löpsedlar. Hur kunde det hända?

Duck City av Lena Andersson
En fet satir om staden Duck city, där magnaten John von Anderson och hans brorson Kalle bor. Fetma och kolestrol håller stadens invånare i ett tungt grepp. Regeringen upprättar bantningskliniker, men det finns pengar att tjäna på socker- och fettsuget.

Svart cirkel av Jonas Moström
En rockstjärna påträffas mördad på ett hotellrum i Sundsvall. Polisutredningen visar att rockstjärnans förflutna rymmer många obehagliga överraskningar. En del av de närstående är direkt hatiska mot rockstjärnan.

Hedersmannen av Lilian O. Montmar
Det skvallras om Emma Carlsson. Hon föder en oäkta son och lämnar sin hembygd för att inte dra skam över sin familj. Hon reser till New York och börjar ett nytt liv. Där möter hon människor som flytt undan förföljelser och Hitlers gaskamrar.

Den fjärde punkten av Willy Josefsson
En nioårig pojke hittas död utanför lilla Vegeholm i Skåne. Tecken tyder på att han har utsatts för sexuellt våld. Några dagar senare begår en känd pedofil självmord. Vad som verkar vara ett enkelt fall visar sig snart vara en komplicerad härva.

Dödens planhalva av Hans-Olov Öberg
Hur mycket kan man älska fotboll? Vissa är uppenbarligen beredda att döda för att rätt lag ska vinna. När ungdomstränaren Anti Tiderman mördas blir det ett fall för murveln Micke Norell.

Facklitteratur

Veganerna - en bok om dom som stör av Magnus Linton
Denna bok försöker ge ett svar på varför unga veganer lyckas skapa sådan vrede i vuxenvärlden. Varifrån kommer det etablerade samhällets oro? Är den befogad? Och vad vill egentligen veganer?

Ergonomi. Sittande & rullstolar av Bengt Engström
Boken belyser grundläggande principer om sittande, baserade på praktisk erfarenhet inom området långvarigt sittande och rullstolsanpassning. På ett lättfattligt och praktiskt sätt klargörs hur man kan nå funktionella resultat.

I den akademiska garderoben av Anna-Clara Olsson
Sexuell läggning och könsidentitet har en undanskymd plats i högskolan. I denna antologi belyser tio forskare och praktiker svensk högskoleutbildning och forskning utifrån ett kritiskt perspektiv och granskar den normerande heterosexualiteten.

Bloggning av Anna Jonströmer
Med hjälp av en blogg kan vem som helst publicera vad som helst och alla kan läsa det. Men vad är egentligen en blogg och vad kan den användas till? Boken berättar om bloggar och hur man snabbt kommer igång med att själv börja blogga.

Nya e-böcker

Vigilante av Andreas Roman

Vigilante läste jag för ett tag sedan, men jag hade med den på bokpratet som jag körde i Onsdags och märkte att jag känner väldigt starkt för den boken fortfarande. (Det var också någon som lånade den vilket alltid känns som ett litet kvitto på att jag har lyckats tala mig varm för boken.)

Vigilante handlar om Marcus som bor i Göteborg, en till synes vanlig kille med ett bra jobb, familj och flickvän. Under hösten så är det något som börjar skava inombords på Marcus, han börjar se igenom det samhälleliga spelet och störs av alla idioter som han ser runt omkring sig.

Han träffar en gammal klasskamrat från gymnasiet och naturligtvis så stannar han till och utbyter lite tomma hälsningsfraser "nämentjenare" och så vidare. Den gamla klasskamraten frågar om de inte ska ta och träffas och fika nån gång och då händer det, Marcus kan inte spela med längre och han säger sanningen. "Varför skulle vi egentligen träffas, vi hade ju inget gemensamt i plugget och har inget gemensamt nu...". Snopet slinker klasskamraten iväg.

Min första reaktion är att Marcus är modig och gör det där som man själv skulle vilja göra. Säga ifrån! Stå upp för sig själv! Vara ärlig! Som läsare förstår man Marcus och ställer sig på hans sida. Marcus går dock längre och längre i sin "ärlighet" och säger vad han tycker och tänker, han går från att vara en person som fått nog till att vara en besinningslös hämnare.

Det häftiga med den här boken är att man sympatiserar så starkt med huvudpersonen så att man inte märker när det börjar barka iväg och bli otäckt. Efter ett tag får man själv gå bakåt i boken och se var man förlorade kontakt med verkligheten. Är det ok att Marcus klår upp tre killar som mobbar en mindre? Är det ok att han i stort sett arbetsvägrar för att chefen är knäpp och arbetsbördan omöjlig? Var går gränsen mellan enkel civilkurage och ren hämnd?

Vigilante av Andreas Roman

Ett tips från en bibliotekarie till hugade författare.

Ett litet tips till författare.
Undvik ord som modern, aktuell, dagens ".." när ni skriver böcker. Gallrade böcker häromdagen från 60-talet med titlar som Modern teknik och Biology Today, de kändes inte särskilt fräscha fast titeln påstod att de var moderna.

Ett tips från en bibliotekarie till hugade författare.

Bokprat för Sp-elever

I dag ska jag köra ett bokprat för circka 24 st SP-elever som kommer hit till mig från Hammargymnasiet. Funderade länge på det här med tema, skulle jag ha något och i så fall vad? Det visade sig att det urval jag har plockat fram är väldigt blandat - så temat blir svart och vitt, himmel och helvete. Jag tänker prata om "Tillbaka till livet, Alisons historia" av Marianne Thamm, sann historia om Alison som överlever en brutal våldtäkt.

Sedan balansera ut den med en mer rolig och lättsam bok, kanske den jag tipsade om i måndags "Om jag kunde drömma" av Stephenie Meyer. Balansera så mellan svart och vitt, lätt och svårt, djupt och lättsamt. Det ska bli spännande att se vad eleverna väljer, rent generellt brukar tonårstjejer ofta gå för som är mer svårt och självupplevt.

Bokprat för Sp-elever

John le Carré

Det är förstås kul att upptäcka nya författare, men lika roligt kan det vara att äntligen göra slag i saken och läsa en bok av en av de där författarna som alltid verkar ha funnits därute men som man aldrig kommit sig för att läsa. Nu har jag läst min första bok av John le Carré, och det får jag vara glad för.

John le Carré fick sitt genombrott med Spionen som kom in från kylan från 1963, som fort blev en klassiker i spiongenren. Därefter har en lång rad böcker följt, bland vilka kan nämnas En perfekt spion, Ryska huset, I sanningens tjänst och Skräddaren i Panama. Spioneri och förräderi är genomgående teman, men också hur enskilda individer faller offer för politiska handlingar och blir spelbrickor i "nationens intresse".

Flera av John le Carrés böcker har filmatiserats, och det är den vägen jag tidigare bekantat mig med honom. På Sandvikens folkbibliotek finns filmen The Constant Gardener (i svensk översättning heter romanen Den trägne odlaren) med den utmärkte Ralph Fiennes i huvudrollen. En stark film som upprör från första till sista filmruta. Jag rekommenderar den varmt. Den skapade sug efter att också läsa något och av slumpen blev det Absoluta vänner jag tog mig an.

Absoluta vänner handlar om den ödesdigra vänskapen mellan den rotlöse officersonen Ted Mundy och den radikale Sasja, en vänskap som börjar i det radikala Berlin i slutet av 60-talet och fortsätter genom det kalla krigets dubbelspel på båda sidor om Berlinmuren ända in i vår egen tid, världen efter 11 september.

Det är en bok som är svår att lägga ifrån sig och slutet blir både skrämmande och upprörande när handlingen går in i vår egen tid och samhällsanalysen skärps, gränserna mellan fiktion och verklighet suddas till slut ut. Jag gillar också den levande beskrivningen av 60-talets Berlin, där de unga västtyskarna söker konfrontation med sina föräldragenerationer, de som en gång röstade fram och stred för nazisterna, och hur le Carré med sitt driv i språket rör sig framåt genom historien och landar precis här och nu i det mångkulturella Tyskland i den blodiga globala byn.

John le Carré

Om jag kunde drömma av Stephenie Meyer

Jag tycker detta var en härlig ungdomsbok om Bella Swan som flyttar till sin pappa i Forks och där träffar Edward Cullen, vacker, gåtfull och vampyr! Det finns ett skäl till varför vampyrfamiljen Cullen har valt Forks, Washington som sin hemstad: det regnar nästan hela året runt där. Solen är visserligen inte farlig för vampyrer i den här boken men den har en särskild effekt på vampyrerna som de gärna vill dölja.

Bellas liv tar en vändning genom flytten till regniga Forks men inte alls så som hon trodde. Hon möter här sitt livs kärlek i den perfekta Edward och snart är hennes liv en balans mellan livsfara och stor passion. En perfekt bok för dig som gillar dina kärlekshistorier lite mer mörka och spännande än bara "flicka möter pojke".

Om jag kunde drömma av Stephenie Meyer

Camilla Läckberg

Igår kväll läste jag ut "Predikanten" av Camilla Läckberg och jag var lika förtjust som efter "Isprinsessan" (hennes första deckare).

Dels gillar jag att följa de mycket sympatiska huvudpersonerna, polisen Patrik och hans sambo Erica, och dels gillar jag Läckbergs förmåga att väva samman intriger och spännande förvecklingar som slutligen leder fram till en högst oväntad lösning.

Jag tycker också om Läckbergs språk som är enkelt utan att för den skull bli banalt. Det flyter på med en lätthet som jag gillar. Eftersom jag inte alls tycker om långa tröttsamma beskrivningar som tar flera sidor i anspråk, passar Läckberg min smak. Hon skriver rakt på sak men lyckas ändå skapa bilder som får mig att komma djupare in i berättelsen.

Alla Camilla Läckbergs böcker finns som e-böcker och jag tycker faktiskt att just det är en del av njutningen. Min handdator är underbar att läsa böcker i. Så lätt att ta med överallt, så perfekt att kunna läsa i mörker och en fantastisk layout som gör att ögonen så lätt sveper över boksidorna. Nästa bok av Läckberg finns redan nedladdad och bara väntar...

Camilla Läckberg

Semestertips

För den som går i semestertankar och vill ha tips på udda övernattningsmöjligheter kan jag rekommendera boken "Udda bon : annorlunda hotell i Sverige".

Där visas bland annat:

• Ol-Ers, en Hälsingegård från 1800-talet där du kan uppleva genuin traditionell miljö med såväl skolorgel som höskulle.
• Spökgården i Borgvattnet, en gammal prästgård som hemsöks av spöken.
• Ripans isigloo & icehotel i Kiruna där du får sova i en säng skulpterad av is.
• The Waterhotel på Dämmans fyrplats som erbjuder en oslagbar havsutsikt.
  

Semestertips

Melodifestivalyra

Imorgon avgörs vilken låt som går vidare till Helsingfors den 12 maj! Blir det en ballad eller en rocklåt... blir det överhuvudtaget rätt låt som vinner... och framför allt - vad sjutton har de på sig? ;o)

Vill du förkovra dig i litteratur om Melodifestivalen och schlagermusik finns det en del att låna på biblioteket.

Alldeles ny är till exempel boken "La dolce vita" av Kalle Westerling som tar upp fenomenet "After Dark" (som i år inte gick vidare till final).

Vidare finns diskografin "Svenska melodifestivalen 1958-1995" av Stefan Johansson och "Melodifestivalen genom tiderna" av Leif Thorsson där man kan läsa om alla de svenska bidragen från 1950-talet fram till Carolas "Evighet" förra året. Thorssons bok är dessutom rikt illustrerad.

Det finns också finns en mängd CD-skivor med både svenska och utländska bidrag genom tiderna att låna och lyssna på. Kanske kan vara en idé om man ogillar årets bidrag! :o)

Melodifestivalyra

Länge leve filialerna!

Idag hade vi personalmöte på Åshammars bibliotek. För er som eventuellt inte är bekant med Sandvikens kommun kan jag berätta att Åshammar ligger cirka 1,5 mil utanför centrala Sandviken och där bor ungefär 1100 personer. Åshammars bibliotek är "nyrustat" och riktigt inbjuder besökarna till en trevlig stund med allehanda litteratur och tidskrifter. Babycaféerna har blivit mycket populära och för de lite äldre barnen ordnar Kristina och Annelie sagostund. Sandvikens folkbibliotek har även biblioteksfilialer i Björksätra, Järbo, Storvik och Österfärnebo. Ett folkbibliotek ska innehålla många olika saker, men det är tveklöst så att biblioteksfilialer ute i kommundelarna är en viktig del i den verksamhet vi bedriver. Bibliotekslagen 2 § lyder: Till främjande av intresse för läsning och litteratur, information, upplysning och utbildning samt kulturell verksamhet i övrigt skall alla medborgare ha tillgång till ett folkbibliotek. Det har befolkningen i Åshammar. Länge leve filialerna!

Länge leve filialerna!

Sture Dahlström - forever!

Jag känner behovet av att få återkomma till Sture Dahlström. Jag vill verkligen att ni som ännu inte provat att läsa honom ska göra det. Problemet är väl möjligen att peka på en bok att läsa när alla är så bra! Sture Dahlström är arbetargrabben som fångades av jazzen, något som skildras i romanen Änglar blåser hårt, där resonemanget om meningen med det liv vi lever stöds av ett jazzackompanjemang. Sture Dahlström inspirerades av Beatkulturen i sitt sätt att leva. Och beatinfluenserna går igen också i hans skrivande. Men etiketten på Dahlströms skrivande är i sig ointressant. Etiketter är egentligen alltid ointressanta.

I Dahströms prosa finns det uppkäftiga, det upproriska, det erotiska och helt galna. Allt i en skön mix som ställer alla begrepp upp och ned. Hur kan man motstå romanen Den galopperande svensken som i korta drag handlar om komponistgeniet Bergman-Wasa som reser runt i världen och livnär sej på att skriva nationalsånger till nygrundade stater. Han samlar gamla mässingsröntgenapparater för att han gillar att förföra kvinnor inuti såna anläggningar. Han provar på att sköta en påfågelfarm, men fåglarna förökar sej i sån fart att dom hotar att kväva honom. Han köper ett utdömt sjukhus som visar sej ha kvarglömda åldringar på vinden. Han för ett privat krig mot de stora flygbolagen och bombarderar lågtgående flygplan med en romersk kastmaskin. Han förför kvinnor ideligen och blir ideligen själv förförd. Allt i ett rasande tempo över 350 täta sidor. (texten hämtad från Sture Dahlströmsällskapets webbsida).
Böckerna Tango för enbeta och Huggormens tid handlar om Karl Andersson som för ett enmanskrig mot staten och byråkratin. Böckerna är en aning mer realistiska, men med den Dahlströmska galenskap (eller friskhetstecken?) som gör att du både skrattar och gråter.
En av Dahlströms sista böcker kom att bli Stilla dagar på floden. Jag ser den boken som ett slags slutdokument. Den kan liknas vid en dystopi över vår värld och Dahlströms stämningsläge kan liknas vid en ensam mollstämd saxofon som spelar melodin om hur vi i mångt och mycket misslyckats med att förvalta vår egna liv och vårt gemensamma arv. Men låt er inte nedslås, utan börja med de galna, vilda och levnadsglada titlarna. Vill du ha mer information om Sture Dahlström gör du ett besök på Sture Dahströmsällskapets webbsida. Bli medlem om du vill stödja främjandet av Dahlströms litteratur. Men beakta vad Sture Dahströms karaktär Karl Andersson säger i Huggormens tid: "Det enda parti, den enda sammanslutning eller förening som duger består enligt min mening av en medlem."
Behöver jag tillägga att böckerna finns att låna på biblioteket?

Nej, jag trodde väl det.

Sture Dahlström - forever!

Drömfakulteten

Drömfakulteten är boktiteln på årets vinnare av Nordiska rådets litteraturpris. Sara Stridsberg heter författarinnan. Boken sägs vara en fiktiv biografi över Valerie Solanas liv och leverne. Genren är ifrågasatt (nyss diskuterades boken Regissören där Ingemar Bergman är "huvudperson"). Jag tycker att genren är spännande.

Det är väl klart att det uppstår en problematik om man som författare tar ära och berömmelse av riktiga personer (om det är ren lögn vill säga!) Men annars finns det, i mitt tycke, en övertro på litterära verk som sanningsenliga dokument. Till och med en s.k självbiografi är väl en lek med det egna jaget? Även där kan man väl räkna med att författaren/författarinnan lägger till och drar ifrån. Har inte själva livet draget av fiktion?

Nåväl, tillbaka till själva priset. Är det rätt och riktigt att tävla i litteratur? Givetvis, svarar jag. Självklart kan man alltid diskutera om rätt bok vann. Men också den diskussionen är en vinst för litteraturen och läsandet. Oavsett om det handlar om Nobelpris, Augustpris, Astrid Lindgren-priset eller något annat nationellt eller internationellt bokpris, så sätts fokus på litteraturen. Och gillar man litteratur så kan aldrig ett sådant fokus vara fel. I tider då allt och alla kämpar om utrymme, så får man vara glad den stund strålkastaren lyser.

Ett pris ger, förutom lite slantar, uppmärksamhet på den vinnande författaren eller författarinnan och förhoppningsvis får han eller hon några fler läsare.

Sara Stridsberg fanns, innan hon vann priset, inte på min "ska läsa"- lista. Men nu har hon både tagit sig in på listan och dessutom ligger den prisbelönta romanen i min ryggsäck. Tänk vad ett bokpris skapar förutsättningar!

Drömfakulteten

Veckans nykomlingar

Det har inkommit en packe nya böcker till biblioteket. Här nedan följer ett urval av nya romaner och diktsamlingar. Klicka på titeln för att läsa mer!

Skönlitteratur
Barbara & Stephanie Keating: Igår, idag, imorgon
Judith Lennox: Alla mina systrar
Benjamin Black: Christine Falls
Truman Capote: Other voices, other rooms
Kjell Espmark: Motvilliga historier
Ulla Bolinder: Gärningsman
Ali Smith: Jag är allt du drömt
Jan Kjaerstad: Kungen av Europa
Eyal Sharon Krafft: Taket
Helon Habila: I väntan på en ängel

Poesi
Kennet Klements: Accelerator
Friederika Mayröcker: Indianhår
Agneta Enckell: innanför/utanför
Eva Sjöstrand & Anne Nilsson: Grodda
Joakim Granlund: återhämtning
August Mannerheim: Öppnas om natten
Magnus William Olsson: Ögonblicket är för Pindaros ett litet rum i tiden: nya dikter och de gamla

Veckans nykomlingar

Bakhåll!

Ett bra sätt att finna favoriter inom litteraturen är att botanisera bland förlagens utgivningskataloger. I Sverige har vi flera små och medelstora förlag som verkligen gör en kulturgärning genom att ge ut litteratur som de stora förlagen ratat av en eller annan anledning (främst ekonomiska, kan man antaga). En del av dessa förlag satsar på att profilera sig med lite smalare utgivning. Naturligtvis är det så att dessa förlag sällan eller aldrig syns i medierna. Marknadsföringsbudgeten kan givetvis inte mäta sig med de stora drakarna. Ett förlag som dragit detta med att inte synas till sin spets är det fantastiska förlaget Bakhåll. Kollegan Strand har tidigare nämnt förlaget i ett inlägg, men förlaget är sannerligen värt att nämnas igen och bli det första förlaget ut i min lilla "förlagsserie". Bakhåll annonserar inte, syns aldrig på bokmässor. Bakhåll ligger just i bakhåll och plötsligt en dag är du påhoppad och fast! Snart är du Kärntruppare och får bokpaket hemskickat varje månad. Bakhåll har eget tryckeri och egen distributition och håller sig utanför kultursvängen. Adderar man den upproriska utgivningen som innehåller dada, beat och anarkistisk litteratur förstår ni att summan blir = Underground. Personligen kommer jag vara Bakhåll evigt tacksam för att de introducerade mig detta lands bäste författare; Sture Dahlström. Har du inte läst Gökmannen, Den store Blondino eller Huggormens tid, så är du att gratulera. Missa inte heller Boris Vians Hjärtkniparen eller Raymond Queneaus Stilövningar, där samma berättelse berättas 99 gånger, på 99 olika sätt, i 99 olika stilar! I stort sett hela Bakhålls utgivning finns till hemlån på Sandvikens folkbibliotek. Surfa in på Bakhålls webbplats så ser du utgivningen. Det är bara att välja och vraka !

Bakhåll!

Tröskelkvinnor av Pia Höjeberg

Nu har jag återigen hittat en intressant bok på M-hyllan (etnologi, antropologi) som jag har börjat läsa under sportlovet. Boken heter Tröskelkvinnor och har undertiteln "barnafödande som kultur". Författarinnan Pia Höjeberg beskriver här en bit av vår kulturhistoria som det kanske aldrig riktigt har skrivits om men som är fascinerande.

I boken får vi en presentation om föreställningar kring havande och födelse genom tiderna och i olika kulturer. Titeln "Tröskelkvinnor" funderade jag över innan jag börjar läsa och den har en vid innebörd för författaren. Dels så kallar hon barnmorskor för just tröskelkvinnor, de som stod på tröskeln mellan den födande kvinnan och omvärlden både som skydd mot den "farliga" kvinnan men också den farliga omvärlden, dels så ser hon livmodern som ett inre rum där födelsen är tröskeln till livet och rummet utanför.

Mycket kring havande och födelse har varit höljt bakom starka tabun och konstiga föreställningar. Till exempel trodde man under medeltiden att barn valde sina föräldrar och red på en ljusstråle ner till dem. Man har också trott att livmodern kunde "hoppa ut" ur kroppen och bege sig ut för att leta rätt på foster om natten och föreställningen om livmoderpaddan är en vanlig födelsemyt runt om i världen. Man lär sig mycket genom att läsa böcker!

Tröskelkvinnor av Pia Höjeberg

Leguanens natt

Tennessee Williams (1911-1983) hör till 1900-talets mest betydande dramatiker. Främst har han väl gått till litteraturhistorien med verk som Linje Lusta och Katt på hett plåttak, båda stora succér som både pjäs och film, och båda belönade med det prestigefyllda Pullitzerpriset.

Den mindre kända Leguanens natt uruppfördes den 28 december 1961 på Royale Theatre i New York. Redan 3 år senare blev den en Oscarbelönad storfilm, regisserad av John Huston med Richard Burton och Ava Gardner i huvudrollerna.

Pjäsen har först nu kommit att tryckas i svensk översättning och finns precis som filmen att låna på Sandvikens folkbibliotek. Jag tänker själv göra ett dubbellån så fort jag får tillfälle!

Leguanens natt

Nya romaner

Här följer en presentation av en del böcker ur veckans bokskörd!

Sarah Bilston: Sängläge

Q är en smart, ambitiös - och gravid - New York-advokat som får inta sängläge i vecka 26 och inte lämna bädden förrän det är dags att föda ungefär tio veckor senare. Vad ska hon göra för att inte bli tokig? En humoristisk och berörande debutroman om vad som händer när 100 procentig aktivitet går över i - ja, vadå?

Josefin Roos: Heliotop
Om en ung kvinna som fastnat i dagar av apati i ett land där hon inte hör hemma. I hennes trappuppgång bor ett barn som hon sakta får kontakt med. Tillsammans börjar de planera sin resa bort. I kontakten och vänskapen med ett barn som bor i hennes hus och en konstnär hittar hon tillbaka till instinkterna och förnuftet och hon förvandlas från barn till vuxen. Från stillastående till levande.

Alicia Erian: Towelhead

En högaktuell bok om trettonåriga Jasiras sexuella uppvaknande i det tidiga nittiotalets USA. Medan landet förbereder sitt första krig mot Saddam, Gulfkriget, blir Jasiras mamma svartsjuk på det intresse som pojkvännen visar dottern och hon skickas till sin libanesiske pappa i Texas. Jasira vantrivs med pappans strikta och motsägelsefulla regler och oförmögen att handskas med sin ensamhet och kropp söker hon uppmärksamhet på alla ställen hon kan, något den medelålders grannen Mr Vuoso uttnyttjar.

Gabriella Håkansson: Hjärnmänniskan

Hjärnmänniskan - den pockande, envetna rösten inne i Hans Hermann Gustavssons huvud ger honom ingen ro. Den insisterar och debatterar, styr och ställer. Tillsammans med Hermann skriver den traktater om livet och världen. Boken rymmer en spännande historia, men är också en idéroman som ställer existensiella frågor.

Steph Swainston: Krigets år

I Fyrländerna rasar sedan hundratals år tillbaka ett blodigt krig mot enorma köttätande insekter. Jant Komet, kejsarens budbärare och en av de femtio som varken åldras eller dör, flyger högt över krigsskådeplatserna med bud mellan fiender och allierade.

Gunnar Svensson: Pilgrim: en resedagbok från Gudhem längs Klarelwen till Nidaros

En resedagbok som bygger på verkliga historiska händelser och kyrkans roll.

Nya romaner