Geert Lovink heter en Internetkritiker. I DN den 9 oktober ondgör han sig över Google. Detta "monster" som fördärvar människors hjärnor genom att organisera världen. Jag vet att jag lovordat Google förut. Det gör jag fortfarande. Jag använder sökmotorn och mitt Google account med Gmail, kalender och alla andra produkter är välanvända. I användarvänlighet är det få, om någon, som slår Google. Så är det bara. Sen är det det här med lagring av uppgifter. Jag tycker människor tenderar att bli en aning paranoida när det gäller Internet och övervakning. Många tycks helt uppjagade över den s.k "risken" som finns att bli "lagrad" på någon server. Ämnet FRA tänker jag inte gå in på...
Jag vill inte heller ha något Orwelleskt 1984, men snälla slappna av...
Nåväl Lovink menar att det finns ett informationsöverflöd och att det är synd att Google håller på att bli den enda sökmotor som används. Google håller på att organisera hela världens information. Jag är den första att hålla med Lovink om att information blir kunskap först då man tolkar och analyserar den. Det är klart att det kan bli ett problem när Googles 10 första träffar blir det man bygger sin "kunskap" på. Men frågan är om svaret till högre kunskap ligger i bibliotekens dyrbara databaser (som nästan ingen använder) som nås från biblioteket eller via PIN-koder och dyligt?
Kanske finns det information som är med valid och med mer kvalitet i dessa gömda (och glömda) databaser. Men räknas det som inte finns? Är låst och dold information något att ha? Varför är NE lösenordsskyddad om den nu är så bra?
"Sluta söka börja tänka" är rubriken på Lovinks debattartikel. "Fortsätt söka fortsätt tänka" säger jag. Människor kommer fortsätta att använda Googles alla tjänster och alla andra tjänster som är gratis och användarvänliga. Dessutom tror jag att människor tänker. Jag blir bara så trött över dessa von obenattityder! Folk lever sina liv, folk tänker och ingen forskare eller kritiker eller överspänd bibliotekarie vinner något på att raljera eller anse se sig vara beläst eller mer briljant en någon annan.
Vår uppgift borde kanske istället vara att ödmjukt erbjuda hur man använder dessa tjänster på bästa sätt istället för att ödsla kraft (vilket jag är tveksam till att vi gör) på alla fantastiska databaser som våra kunder borde använda?
Här nedan kan ni läsa Loviks artikel ( klicka för att göra den större)
Dagens Nyheter09 Oct 2008
Google ett monster?
den supersnygga "shoppingvagnen". Den är ni värda. För er som undrar finns den även i färgerna blått/blommigt och går som sagt att låna hem under 2 dagar:-)
Jag har precis avslutat boken Pojken i randig pyjamas, av John Boyde. Eller avslutat är fel ord. Detta är inte en bok som låter sig avslutas eller avfärdas så lätt. Handlingen utspelar sig i Berlin, och i Polen, under andra världskrigets början. Den beskriver vänskapen mellan pojkarna Bruno och Shmuel. Brunos far är hög ss-militär och Shmuel sitter i koncentrationslägret i "Alltswitch" (svårt att uttala för en nioåring..). 
Igår flyttade Rosamunda in på folkbiblioteket. Hon är en redig ko i sina bästa år som ska bo i biblioteket tills det blir dags för grönbete. Hon har tidigare haft sin hemvist på Nordiska museet. Många fick sig nog ett gott skratt när undertecknad med kollegor skulle baxa in den inte så smärta Rosamunda. Men visst är det koolt...
