29 maj 2009

Bokbytardagar!

Nu i helgen ( 29:e och 30:e) är det Sandvikendagarna med en massa roligt på stan, och såklart vill vi på Sandvikens folkbibliotek vara med på ett hörn. Därför har vi dukat upp till bokbytardagar här i vår Ljushall! Bokbytningen pågår 29 maj till och med 3 juni under bibliotekets öppettider.
Bokbytardagar har vi haft här tidigare, och principen är densamma som förr:
Lämna lika många böcker som du tar med dig.
Svårare än så är det inte!

Välkommen hit och byt dina böcker!
Share/Save/Bookmark

27 maj 2009

Grattis (i förskott) Lennart!

Givetvis vill vi gratta Lennart Hellsing på hans 90-årsdag den 5 juni!
Hurra, hurra, hurra, hurra!

Björksätra bibliotek kan förskolor, och barnfamiljen, under veckorna 22 och 23 hitta en uppsjö av Hellsings böcker, delta i roliga tävlingar, pussla med Krakel eller spela Sjörövarmemory. Plus en massa annat som hör ett riktigt bra kalas till!

Låna aktuelle Welams vädermödor

Här kommer herr Welam!
Du milde! En smällfet och oborstad vilde,
med gas pö om pö!
Gud hjälp så han ställer till de!
Han förstör vår miljö!



Och vill du ha ytterligare inspiration så får du dra till Hellsingland!
Share/Save/Bookmark

26 maj 2009

Boktips!

Det är alltid roligt att få boktips av andra tycker jag. Jag upptäckte nyss (bättre sent än aldrig...) Boktipset.se. Här kan man bland annat titta in i olika medlemmars bokhyllor, såväl kändisar som ickekändisar. Två andra bra tipsarsidor är Boktips.net och Bokpuffen.net. På Bokpuffen kan man lyssna på olika böckers inledningar. På så sätt får man verkligen en känsla för om boken kan vara något att ha.

Finns det fler tips därute?
Share/Save/Bookmark

19 maj 2009

Gröna skatter!

Nationalparkerna är vårt naturarv och fritt för alla att besöka. Söndagen den 24 maj är det Nationalparkernas dag! Sveriges har för närvarande 28 nationalparker (den första bildades år 1909), varav Färnebofjärdens nationalpark var den 26:e. Dagen till ära sker en hel massa kul aktiviteter på Färnebofjärdens nationalpark!

Hos naturvårdsverket finns mycket information att ta del av; vad är t.ex. skillnaden mellan nationalpark och naturreservat? Och hur ser egentligen miljösamarbetet i EU ut?

Vill du följa med på en härlig tur genom hela Sveriges nationalparker och naturreservat? Boken Nationalparker och naturreservat (2008) är en riktig skattkarta för dig som vurmar för den orörda och sköna naturen!

Finns boken att låna?
Share/Save/Bookmark

18 maj 2009

Vi fjortisföräldrar

Det är aldrig för sent att påverka sin tonåring! Eller att fortsätta ha en bra kontakt. Det är boken Älskade förbannade tonåringars hoppfulla budskap. Och den inger verkligen en slags förtröstan och hopp. Tonårsperioden är, enligt författaren Birgitta Kimber, lika viktig och möjlig att påverka som barnens första år.

Men för att vi vuxna ska kunna lotsa in våra ”älskade” tonåringar i vuxenlivet krävs en hel del medkänsla och förståelse. Barnens hjärnor, närmare bestämt frontalloben, är t.ex. inte fullt utvecklade förrän i 20-årsåldern. Frontalloben styr bl.a. känslolägen, planering och organisering (eller hur!)… Så nästa gång din tonåring gör något riktigt KNÄPPT och du undrar hur han eller hon tänker (eller inte tänker) så gör enligt följande:

1. Ta ett djupt andetag
2. Räkna till tio (eller hundra)
3. Upprepa tyst för dig själv att det handlar om f-r-o-n-t-a-l-l-o-b-e-n
4. Använd Jag-budskapet (prata om dig själv i stället för den andre)

Glöm inte bort att ge dig själv beröm för att Du står ut - älskade, och ibland förbannade, tonårsförälder;-)

Kolla om boken finns inne
Share/Save/Bookmark

14 maj 2009

Lek med Mona Lisa på webben!

Om alla barn (och alla barnsliga vuxna) glömt bort så påminner vi på Den sköna bloggen om den matnyttiga och roliga webbsidan Annas länkburkar .


Där förlustar vi oss bland annat med världens mest kända målning: Leonardo da Vincis Mona Lisa. Ge den interaktiva Mona Lisa ett nytt leende



Ha det så roligt på webben, det har jag!
Share/Save/Bookmark

12 maj 2009

Vad händer med tyg på natten?

Vet ni vad som händer med tyg på natten? Då vaknar dom till liv tygbitarna, eller jag kanske ska säga spökena. För det är just vad de är, tygsktyckena. Milla till exempel. Hon bor på en tygfabrik. På dagen ligger hon och dom övriga tygbitarna stilla på sina hyllor. Men på natten vaknar dom till liv och åker ut och spökar. Fast det är Milla alldeles för liten än. Men hon är tillräckligt stor för att få börja i Spökskolan. Där är det Sofia Skrämmavettis som är deras fröken. Hon ska lära dom allt som små spöken behöver veta. Men redan första natten råkar Milla i trubbel. Hon är ett rätt så busigt spöke kan man säga. Den här historien är ett fartfyllt äventyr som innebär att Milla måste flyga ända till Paris! Där stöter hon på mattan Leonardo, spetsgardinen Victor och dom läskiga gobelängspökena!

Den första boken om Milla heter Mystiska Milla och spökskolan - Den första sanningen. Det ska bli nio böcker till. Unni Lindell har författat och Fredrik Skavlan har ritat bilderna. Rickard Wolff gör en riktigt bra inläsning av boken. En perfekt bok att lyssna på tillsammans, här finns något för flera åldrar.
Share/Save/Bookmark

Hon som aldrig kände männen - en fantastisk läsupplevelse

Jag fick ett boktips och vilket boktips sen!Läs därför Jaqueline Harpmans bok Hon som aldrig kände männen (1996).

Jaqueline Harpman är en prisbelönt belgisk författare och psykoanalytiker. Men det förefaller tyvärr, efter mina egna efterforskningar, att hennes författarskap i viss mån lever i lönndom. Tyvärr.

Hon som aldrig kände männen, pryds av ett tämligen oansenligt omslag. Romanen är på drygt 160 sidor och utan kapitelindelning.

Fyrtio kvinnor i varierande ålder lever fängslade i en underjordisk grotta. Så har de gjort i många år. Varför? Det är det ingen som vet. Det enda kvinnorna i grottan minns är en gällt skrikande siren. Vår huvudperson, jag, var bara ett litet barn när hon låstes in.

En morgon ljuder sirenen igen. Vakterna släpper allt och flyr hals över huvud. I nyckelhålet till kvinnocellen sitter nyckeln kvar. Kvinnorna är fria och tar sig upp ur sitt underjordiska fängelse. Och möts av ett öde och tomt landskap. Inget liv någonstans. Kvinnorna ger sig ut på vandring och under några år stöter de med jämna mellanrum på andra underjordiska celler med fyrtio ruttnande och/eller mumifierade kvinnor eller män. De släpptes aldrig ut när sirenen ljöd. Kvinnorna har hela tiden under åren som följer ständig tillgång till mängder av mat som finns i frysrum i de olika grottorna. Så småningom reduceras gruppen och till slut är det bara en enda kvinna kvar. Jag.

Bokens jag är ett starkt jag som utan några som helst minnen försöker utröna vad hon är, vem hon är bit för bit. Och när vi läser boken får vi ett perspektiv på vad det innebär att vara människa.

Och eftersom jag lever efter devisen: ”delad [läs]glädje är dubbel [läs]glädje” vill jag nu för er, kära vänner, lyfta fram och påtala en fenomenal och stark läsupplevelse! Romanen är som ett förträffligt moget vin med en kraftig eftersmak, en kvardröjande smak som inte på lång tid lämnar utrymme för andra läsförnimmelser.

Trevlig läsning
Share/Save/Bookmark

10 maj 2009

Berätta mera!

En verklig uppmaning vill jag rikta till er som går och funderar på om berättande kan vara något, t.ex. för de egna barnen eller i klassen. Vi var ett gäng intresserade som nyligen hörde Ulf Ärnström föreläsa om berättande. Han var väldigt övertygande angående dess fördelar. Bland annat tränas minnet upp genom visualisering. Berättande kan också innebära identifikation. Eller att berätta för barnen så att deras egna frågor väcks och på det sättet lära dem att ifrågasätta. Etc etc.

Det tidiga berättandet var ofta sedelärande och med ett uppfostrande syfte. Kanske något att ta fasta på även idag? Ulf menade att ALLA pedagoger som har en klass där det är lite struligt (eller mycket struligt) ska börja berätta för klassen. Och våga vara poetiskt målande och använd dig av dramaturgi. Det fångar uppmärksamheten och lär unga att lyssna. Nog så viktigt.

Är du nyfiken på berättande kan du också läsa om kommande aktiviteter på Berättarnätet öst. Det förekommer också en hel del berättarfestivaler runt om i landet och i vårt län så inbjuder bibliotek gävleborg lärare, bibliotekarier och andra intresserade att lyssna till Storytelling med Jeeva Raghunath den 19 maj på Silvanum. Bibliotek gävleborg har också en uppdaterad Berättarkatalog där inte mindre än 183 spännande människor/berättelser finns att boka!

I boken Berätta för mig! delar Lena Gramstrup Olofgörs, producent på UR:s barnradioredaktion, med sig av sina erfarenheter om barns berättande. Läsvärt.

Jag kan också tipsa alla barn om Barnens berättarklubb. Läs barnens olika berättelser på Berättarklubbens hemsida, eller skicka in din egen historia till Barnradions berättarklubb . Låna gärna skivan med samma namn och förundras över fyra-, fem- och sexåringarnas påhittade sagor, framförda av skådespelare, och som handlar om allt ifrån magiska badkar, kaniner, Batman och spöken. Härligt!

Så. Berätta mera!
Share/Save/Bookmark

08 maj 2009

Kråkfötter 2009 - en rapport

Nu har vi haft en vecka på oss att pusta ut efter årets Kråkfötter, som pågick på biblioteken i Gävleborg 20-30 april. Det var två händelserika och spännande veckor. På bilderna nedan ser man Kaskito Ngongo i full action med att lära ut afrikansk dans och trummande. Det var riktigt svettiga och roliga workshops han ordnade. I berättarhyddan fick men lyssna på afrikanska sagor, här är det Katarina som läser. Hos Pamela i Konsthallen var det skapande verksamhet med inspiration av afrikanska tyger. Jag fick abolut mersmak för den afrikanska kulturen!


Barbro Eriksson, barnrytmikpedagog underhöll såväl krypisar som gåisar, föräldrar, fröknar och mormödrar med småbarnsrytmik.
Världsbokdagen delades det ut pris till Klass Gul F-1 från Västanbyns skola. Klassen var vinnare i bibliotekets slogantävling "Vad ska vår läskampanj heta?" Namnet blir "Det är roligt att läsa". Mamma Mu kom på besök och bjöd alla barn (och vuxna) på glass, även Arbetarbladet och TV4 bevakade prisutdelningen.

På lördagen var det författarbesök av Inger Sandberg. Hon läste sina sagor och berättade om hur dom olika figurerna kommit till. Därefter var det invigning av titthuset som Ingers son, konstnären Niklas Sandberg, skapat. Snickaren Mattias Isaksson har gjort huset medan Niklas har skapat innehållet. Det finns 15 olika luckor som döljer figurer ur dom olika Sandbergsböckerna. Det är så fint! Detta kommer att finnas på biblioteket permanent.


Thomas Halling berättade för år 4 om hur det är att vara författare och hur hans olika böcker har kommit till. Historien om Agnes har faktiskt hänt på riktigt (i alla fall delvis!) Thomas berättade också att det kanske kanske kanske kan komma en till bok om Agnes. Jag håller tummarna. Men just nu skriver han bl.a. på en riktigt ruggig historia som fick oss som lyssnade att hoppa flera centimeter i våra stolar.
Finalen av Kråkfötter utgjordes av en piratteater: "Drömmen om Kapten Rödskägg". Den spelades av Teatergruppen Valhall. Här fick vi bekanta oss med riktiga elakingar, spöken, pirater och sjöjungfrur. Därefter blev det skattkarte-tillverkning med Pamela i Konsthallen. Ett mycket bra avslut på en härlig period i bok- och berättarkalasets tecken. Nästa Kråkfötter är planerat till våren 2011.

Share/Save/Bookmark

07 maj 2009

Nu är vi fler som hejar på Coco...

Lina Neidestam och Kim W. Andersson har skapat denna fina banner, som också Loka Kanarp skyltar med på sin blogg. Är vi måhända ännu fler?

Share/Save/Bookmark

06 maj 2009

Kenneth Branagh = Kurt Wallander

Onsdagar är den dagen då vi känner oss mest deprimerade enligt en undersökning, för mig stämmer det inte alls, jag älskar onsdagar för då släpps veckans nya filmer på DVD!

Idag så kommer ytterligare en Kurt Wallander-film ut bland de nya releaserna, en engelskspråkig Wallander-film med Kenneth Branagh i huvudrollen!

Har ni ännu inte upplevt en BBC-produktion som utspelas i Sverige fast den ageras på engelska fast under svenska förhållande, puh!, så har ni något gott att se fram emot.
Jag skulle vilja ha varit med i rummet när idéen kläcktes!

Det är otroligt fascinerande att höra skådespelarna uttala alla dessa svenska namn och orter på engelska, Särskilt "Ystad" och "Skåne". Betoningen när Kurt Wallander ska presentera sig ligger på den sista stavelsen "Wallan-der". Kenneth Branagh passar särskilt bra som Svensk snut och agerar rollen som Wallander med en sorgsenhet som berörde mig. Filmerna är trogna böckerna, förutom det där med språket då, men känns ändå fräschare i BBC-tappning. Måste ses!












Share/Save/Bookmark

Stefan Foconi

lördag 9 maj kl. 15 får vi besök av författaren Stefan Foconi på Sandvikens folkbibliotek (Ljushallen). Tillsammans med Tomas Andersson har han skrivit tre böcker om Mellanösterns tre största länder: Iran, Egypten och, nu senast, Turkiet.
"Turkarnas land: anatoliska portträtt", som kom ut i mars i år, är skriven i samma stil som de övriga, det är två "röster, två temperament, som bildar en mosaik", en blandning av "resereportage, intervjuer, essäer och dagboksmeditationer", enligt SvDs recensent Fredrik Sjöberg (16/4). I DN (15/4) menar Mustafa Can att det är "i de historiska essäerna och i de politiska samtalen" som texten glimrar till "och får rörelse".
På lördag har du alltså chansen att få lyssna till en av rösterna bakom denna bok, en djupdykning i turkarnas land.

Fri entré. Välkomna!

Share/Save/Bookmark

05 maj 2009

En värld utan slut tog tyvärr slut...


I nitton år har jag, i likhet med många andra historiska-romanfetischister, väntat på denna roman. Den är sju centimeter tjock och centimetrarna är fördelade på 1205 underbart späckade sidor.
Jag talar naturligtvis om Ken Follets efterlängtade uppföljare till den engelska medeltidsromanen Svärdet och spiran (Stormakternas tid och Maktens skördar) från 1989. Uppföljaren heter En värld utan slut.

Romanen är i likhet med sin föregångare en oerhört storslagen episk berättelse om det medeltida England och om en grupp människor vars öden och äventyr ackompanjeras av uppförandet av, och livet kring den praktfulla himlasträvande Kingsbridgekatedralen.

Ken Follet förflyttar oss till 1300-talets Kingsbridge, det är 150 år senare. Kingsbridge är numera en blomstrande handelsstad, men välståndet hotas av pest, ofred, hätska inre konflikter i klostret och i stadsgillena.
I romanens början bevittnar våra fyra huvudpersoner, som då är barn, ett brutalt överfall på en riddare, som övermannar och dödar sina angripare och svårt sårad söker skydd bakom stadens klostermurar. Riddaren bär på en fruktansvärd statshemlighet. Den här händelsen flätar samman barnens liv. Genom romanen följer vi sedan deras liv. Ralph blir riddare och kämpar på bloddränkta slagfält. Merthin reser ut på kontinenten för att lära sig nya byggtekniker, Caris söker sig till läkekonstens förbjudna hemligheter, blir nunna och feminist och pionjär inom medicin och Gwenda försöker bara överleva.

Det är berättelse om kärlek och hämnd, ärelystnad och hjältemod. Författaren skildrar en brokig och myllrande mustig medeltidsvärld av pompösa potentaters makthunger, religiös fanatism, okunskap och den vanliga människans försök att klara vardagen. Och han gör det alldeles utmärkt. En eloge till hans arkitekturhistoriska kunskap och att att han hanterar den arkitektoniska terminologin på ett lättfattligt och intresseväckande sätt.
En värld utan slut är lättläst och helt oöverträffad som boklig avkoppling. Och jag ville egentligen aldrig att den skulle ta slut...
Trevlig läsning

Share/Save/Bookmark

04 maj 2009

Ödehuset - teologiska spörsmål i thrillerförklädnad



Författaren William Paul Young har lyckats tämligen väl med sin inledning.

Något hemskt ska hända. Det står utom alla tvivel. Och bokens inledande kapitel får läsaren att nästan bäva inför tragedin som komma skall. Sedan: ett flickebarn försvinner under en campingtur. Alldeles uppenbart bortförd av en sinnesrubbad massmördare. Man hittar aldrig hennes kropp men allt pekar på att hon blivit brutalt mördad i ett ödehus i Oregons vildmark.
Fyra år senare lever fadern Mack fortfarande med DEN STORA SORGEN och därför vet han inte vad han ska tro när han en dag hittar en liten lapp med en inbjudan att komma till ödehuset över en helg. Han reser tillbaka till ödehuset.
Det som möter honom där skakar om honom ända in i märgen och förändrar hela hans sätt att se på världen.
Han möter Gud, Jesus och den helige ande i skepnad av en stor svart kvinna, en arabisk trädgårdsmästare/vaktmästare och en asiatisk, älvliknande kvinna. Och de teologiska diskussionerna dem emellan formligen flödar likt ett vattenfall. På ena sidan skranket finner vi barnafadern Mack som vill ställa Gud till svars för det onda som skett och på andra sidan finns den kristna religionens frontfigurer som öser religiösa visdomsord och varma kärleksord över fadern.
Ödehuset brottas alltså med de stora och oändliga teologiska frågorna. Om Gud finns, hur kan det då finnas så mycket lidande och ondska i världen? Om Gud finns, är han kanske inte den vi tror? Och det är dessa frågor som är de primära i boken, själva thrillerstoryn befinner sig trist nog någonstans i periferin.

Ödehuset, eller The Shack, som den heter i original, är en enorm boksuccé i USA.
Kanske för att den ger tröst och inger hopp i svåra tider, kanske för att den amerikanska kulturen är mer präglad av religionens kraft, men kanske också för att bilden av Youngs Gud är helt politiskt korrekt, en svart husmoderlig kvinna med svängande höfter och ett frejdigt humör?
Å andra sidan är den inte så litet flummig och alla långa filosofiska diskussioner får mig mer än en gång att klippa med ögonlocken.
Trevlig läsning!

Share/Save/Bookmark

Musikwebbens topplista april 2009


Musikwebben är en riktig tillgång. Men jag kan ärligt erkänna att jag inte alltid har den i åtanke när jag tänker musik. Men det ska det bli ändring på nu! Kolla in topplistan för april 2009:

1. Caroline af Ugglas Så gör jag det igen
2. Lisa Ekdahl Give me that slow knowing smile
3. Sofia Karlsson Söder om kärleken

Allt som behövs för att lyssna är ett lånekort, sedan är det bara logga in på musikwebben.
Share/Save/Bookmark

02 maj 2009

Jakten mot nollpunkten av Carl Johan de Geer

När konstnären och mångsysslaren Carl Johan De Geer skriver sina memoarer kallar han dem för "en roman om mig själv". Och det är just vad det är. Den på många sätt och vis mycket tragiska berättelsen om en uppväxt med en sinnessjuk mor och frånvarande far kryddas med rena påhitten. Det blir ibland svårt att skilja det verkliga från det overkliga - vilket förstås är meningen när sanningen kan vara för hemsk att konfrontera.

Det är en myllrande bok full av infall och flöden av tankar om stort och smått. Väldigt finurligt skriven och det spelar ingen roll om man har koll på De Geer sedan tidigare. Jag har det inte, känner mest till honom från tv-serien Tårtan, proggorkestern Blå tåget och som dokumentärfilmare. Att läsa hans memoarer/roman är likväl en läsupplevelse utöver det vanliga. Gör det, du kommer inte att ångra dig och kanske ser du på tillvaron i ett lite annat ljus efteråt.
Share/Save/Bookmark