Är det en vanlig dag?Nej, det är ingen vanlig dag, för det är Astrids födelsedag!
Hurra! Hurra! Hurra!
100 år skulle hon ha blivit idag, Astrid Lindgren. Det är inte bara bibliotekarier runt om i världen som tycker det är värt att fira!
När jag var liten hade vi ingen video. Så gammal är jag! Det jag och syrran däremot hade var en kassettbandspelare. Vi ägde en otrolig mängd med sagor på kassett.
Till lite speciella tillfällen (eller när föräldrarna absolut ville få en stunds ro) kom Astrids, lite längre, kassettböcker fram. Vi hade Ronja Rövardotter, Bröderna Lejonhjärta och Mio, min Mio.
Särskilt Mio minns jag. Den var så spännande och läskig och bra på samma gång. Speciellt ett stycke har för alltid etsat sig in i mitt minne. Mio och Jum-Jum har rest hela vägen från Landet i Fjärran till den hemska Landet Utanför. Genom list och hjälp lyckas de ta sig in i riddar Katos borg. Där inne tappar stackars Mio och Jum-Jum bort varandra...
– Jum-Jum, snälla Jum-Jum, hjälp mig, viskade jag. Jag såg honom inte, för det var ju så mörkt. Jag såg inte hans vänliga ansikte och hans ögon som var så lika Benkas. Men han viskade till mig.
– Ja, ja, ta min hand, så ska jag hjälpa dig, viskade den som jag trodde var Jum-Jum. Ta min hand, så ska jag hjälpa dig!
Och jag tog hans hand. Men det var ingen hand. Det var en klo av järn.
Jag kommer inte riktigt ihåg hur Mio och Jum-Jum blev tillfångatagna och inte heller minns jag slutstriden mellan Kato och Mio. Det absolut starkaste intrycket gjorde ordet: ”Men det var ingen hand. Det var en klo av järn”.
Rysansvärt bra tyckte jag då, och det tycker jag fortfarande.
Nej, det är ingen vanlig dag! Grattis på 100 årsdagen Astrid!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar