Själv hade jag nästan börjat misströsta och trodde nog inte att jag skulle få prova mina långfärdsskridskor denna vinter heller. Men så kom ändå Kylan (dock utan snö i drivor..). Toppenhärligt att få ge sig ut på tur (med dubbarna på säkert ställe). Tyvärr tog jag ut svängarna lite väl mycket och gjorde Årets vurpa. Aj aj;-)
En något lugnare sysselsättning dessa vinterdagar är att ta plats i favoritfåtöljen, tända en massa stearinljus och läsa Måns Kallentofts Midvinterblod. En kylig deckare som utspelar sig på den blåsiga, snötäckta Östgötaslätten. Och det är kallt. Faktiskt den kallaste vintern i mannaminne. Så hittas en man hängd i ett träd och allt påminner om ett gammalt asablot (människooffer). Det är suggestivt och riktigt spännande in i det sista!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar