Därför säger vi i Sandviken att vi utvecklar framtidens bibliotek med personlig service och ny teknik. Framtiden är här! Historien, nutiden och framtiden samspelar nämligen i vardagen på ett bibliotek, skapar nya berättelser om det som var, är och skall vara.
Internet har förändrat spelplanen fullständigt, skapat ett helt nytt medielandskap. Än så länge klarar vi oss långt med pappersböckerna och papperstidningarna i centrum: biblioteken, tidningsredaktionerna, bokförlagen, författarna och alla andra som kan försörja sig på dem.
Men hur länge till?
Läser en för att vara i Expressen förbluffande intressant artikel om sociala medier. Det är lätt att se hur de kommer att förändra förutsättningarna fullständigt för den professionella journalistiken:
Om man ska vara drastisk kan man säga att facktidningen redan är utslagen. Vad du än gör hittar du nästan undantagslöst en blogg om just detta som är mycket bättre än såväl facktidningar som facklitteraturen. Tilläggsisolera vinden? Baka levainbröd? Renovera en h-båt? Föda upp foxterriers? Odla bin eller äppelträd? Vad du än är intresserad av hittar du sakkunniga personer med bloggar som hela tiden utvecklas i samarbete med sina läsare och ständigt bygger ny kunskap. Ofta är det tillfällighetsbloggar – någon som just nu gör något som man själv funderar på att göra och som berättar om sina erfarenheter i dialog med andra.
Vad ska man gå till pappertidningar, tidskrifter och böcker för, om man kan få fördjupade texter och analyser genom texter där fler har möjlighet att ifrågasätta, lägga till information, byta perspektiv, avkräva förtydligaren och på annat sätt bidra till en bättre och mer spännande text?
Och hur kan vi på biblioteken samla in och presentera sådan information?
I dag kommer blogginlägg och andra bidrag via sociala medier endast in i vårt bestånd om de publiceras i bokform. Men i samma stund som en text trycks är den död. Som ett fotografi, en snapshot av verkligheten som fortsätter att pågå någon annanstans. I verkliga livet och på Internet.
På biblioteken måste vi hitta nya vägar att presentera litteratur, fakta och information. Där vi kan använda oss av de sociala mediernas styrka: interaktionen. Att fler är med och bidrar med kunskaper och kritik. Det är i allra högst ett demokratiskt projekt, att få fler att delta i det offentliga samtalet.
Det kommer självklart alltid (eller i alla fall länge till) finnas plats för böcker på ett bibliotek. Men den tryckta bokens texter gör biblioteken till ett museum, ett arkiv. På biblioteket måste finnas plats också för texter som kan förändras när de går från en läsare till en annan. Texter som lever, byter skepnad beroende på vem som läser och lägger till egna kunskaper och erfarenheter.
En självklar väg in i framtiden för ett folkbibliotek. Tycker jag. Vad tycker du? Lägg gärna en kommentar!
6 kommentarer:
Oj vad jag håller med! Synsättet ligger helt i fas med med mina egna.
hej/ Heidi
Ett bibliotek ska kanske vara två saker i framtiden. Dels ett museum/arkiv. Snart är vi det enda stället som har äldre "saker". Dels bör vi ta tag i det nya. På många sätt. Ett är att inte vara så ängslig för det engelska språket (som alla under 50 ändå behärksar idag) och köpa betydligt mer fackta och serier och annat på engelska.
Och hänga med givetvis
Hej Daniel! Jag håller med om engelskan. Att bara jobba med information på svenska begränsar oss väldigt. Som wikipedia, det är ju oerhörd kvalitetsskillnad på de svenska och amerikanska versionerna.
Sedan må det vara en pedagogisk utmaning att få fler som kan språket att också vilja låna böcker på engelska.
Spännande tanke, det att en bok är ett dött ting. Så har jag aldrig tänkt men naturligtvis, i jämförelse med sociala medier, är det så. Samtidigt finns det även fällor i dem. Vem som helst, som är amatörtyckare och kanske politiskt färgad kan få sina ord till sanning i en wiki. Man tror ju, märk väl tror, att det är viss kvalitetsgranskning i "döda" uppslagsböcker och faktaböcker.
55+are som kan lite engelska
Jag tror inte att det är något större problem att få folk att låna böcker på engelska. Att dom inte gör det nu beror ju på att dom inte finns. Jag tänker främst på faktaböcker nu. Är man intresserad av ett ämne är inte engelskan något hinder.
Kanske bäst komplettera tanken kring boken som ett dött ting och hur vi kan arbeta med sociala medier på bibliotek: Den tryckta texten kan fortsätta leva genom att man diskuterar den vidare. Det kan ske i samtal på plats i biblioteket eller på bloggar och andra platser på nätet. Här måste vi undersöka vad man kan göra på ett bibliotek för att uppmuntra såna samtal.
Skicka en kommentar