Jag har så till slut kommit mig för att läsa Lasse Ekstrands hyllning till flanerandet som livsstil, Stadens andedräkt. Ekstrand är knuten till Högskolan i Gävle och flitig skribent i bl a Gefle Dagblad. Ofta skriver han upprört om felprioriteringar på högskolan, hur kunskap och bildning får stå tillbaka för högskolestudier i "samhällsnyttans" tjänst. När blev nytta och tillväxt ord direkt följda efter "ekonomisk..."? Och vad är mest nyttigt i längden? Det är liknande tankegångar i den här boken, som är lätt att bläddra sig igenom, lätt att tycka om.
Staden Lasse Ekstrand skriver om och tycker om att vandra omkring i är Gävle, särskilt områdena runt Brynäs, Alderholmen och Bolougnerskogen. Det är verkligen en Gävlebok, det klassiskt begränsade Gävleperspektivet uteslutande övriga Gävleborg men även om han stundom tenderar bli högtravande och egenkär så gillar man honom för det.
Ekstrand är en verklig iakttagare och kan skriva. Särskilt texten om Alderholmen, kallad "Frånvarons magi" tycker jag om, mycket. Och han delger läsaren många kloka tankar om hur viktigt det är att hålla koll på sina egna hjärtslag, sitt eget tempo och få in stunder av reflektion i tillvaron. Ta omvägar till jobbet, hålla arbetsmöten på sitt favoritcafé...såna saker. En bra bok för den som vill stanna upp ett slag, inspireras att flanera mer, skriva mer.
2 kommentarer:
Blev en lyckad julklapp. Rekommenderas starkt!
"det klassiskt begränsade Gävleperspektivet uteslutande övriga Gävleborg"
Vadå, är du hälsing eller?
Skicka en kommentar