Det är härligt när man finner en riktigt bra deckare och blir alldeles uppslukad. Nu händer det mig ganska sällan att jag över huvud taget känner lust att läsa deckare, jag har svårt att hålla uppe intresset för vem som är mördaren och sen är de ofta ganska platt skrivna. Jag lyckas inte bli engagerad, så det är extra roligt när det händer. Som i fallet med James Ellroys Den svarta dahlian.Här finns alla de rätta ingredienserna. Den svarta dahlian utspelar sig i Hollywood åren efter andra världskrigets slut. Det är hårdkokt, och Hollywoods glansperiod har bara börjat. Bucky och Lee är före detta boxare som blivit poliser, sedermera vänner och rivaler om samma kvinna, Kay. För Bucky blir Lee och Kay den familj han aldrig haft, de bildar en treenighet, full av känslomässiga komplikationer. Allt kompliceras ytterligare då både Bucky och Lee blir uppslukade av mordet på en ung kvinna som i tidningarna kallas Den svarta dahlian. Båda blir besatta av dahlian och jakten på hennes mördare.
Den svarta dahlian är första boken i James Ellroys serie om Los Angeles under åren 1947 och 1958. Den följs av Den stora tomheten, L A Konfidentiellt och Vit Jazz. Filmen Den svarta dahlian i regi av Brian DePalma hade för övrigt premiär i julhelgen.
1 kommentar:
Hans självbiografi My Dark Places är mycket bra. Den finns i svensk översättning.
Skicka en kommentar