Denna text är en del av Sandvikens folkbiblioteks nyhetsbrev. Är du inte prenumerant? Klicka här!
Film noir är franska och betyder svart film. Begreppet myntades av fransmannen Nino Frank 1946. Frank använde Noir som en filmvetenskaplig term som först kom att användas för att beskriva en viss typ av amerikanska gangsterfilmer från Hollywood. Dessa filmer skildrade en mörk värld av moraliskt tvetydiga krafter, där dubbelspel, svek och mord var stående inslag.
Den klassiska noirperioden brukar man säga inföll under perioden tidigt 40-tal fram till sent 50-tal. Ett kännetecken var lågbudgetfilmer ofta filmad i nattliga miljöer och med klara rötter i den tyska expressionistiska filmstilen. Det visuella kombinerades med hårdkokta gangsterhistorier s.k pulp fiction, historier som var vanliga under depressionen i USA.
Film noir hade alltså inget att göra med franska filmer, men den europeiska kopplingen fanns genom att många noirfilmer skapades av just européer i exil. Tyske legenden Fritz Lang (Metropolis) gjorde sin första film i USA i noirstil, mycket på grund av den begränsade budgeten som krävde mörka miljöer. Ett intressant faktum är att Film noir kom att definieras i efterhand, många filmmakare hade ingen aning om att det var noir de gjorde…
Tidigt insåg dock filmvetarna att det var svårt att fastslå vad som egentligen var noir. Det gick egentligen inte att se det som en genre som man exempelvis kunde med westernfilmer, eftersom filmerna varierade mellan att vara gangsterfilmer, polisfilmer och filmer som tog upp sociala problem. Miljöerna kunde skifta från stadsmiljöer till luffaren ute på vägarna. Berättartekniskt innehåller noir ofta en berättarröst och gärna "flashbacks", dvs återblickar från händelser som utspelats sig tidigare.
Antihjältar,cynism, alkoholism, mörk människosyn och en Femme Fatale är huvudingredienserna för en Film noir. Femme Fatalen, den dubbelspelande kvinnan som med sin list och med kroppen som vapen förleder hjälten, men nästan alltid till sist går under. Naturligtvis en kvinnobild som tål att diskuteras.
Innan man går alltför hårt åt (i synnerhet) kvinnosynen och människosynen, skall man dock ha i minnet att Film noirperioden inträffar efter andra världskriget och tron på människan som god är, minst sagt, naggad i kanten.
Det finns givetvis en mängd klassiska noirfilmer, men vill man se urtypen för en noirfilm rekommenderas Riddarfalken från Malta (1941) med Humphrey Bogart i huvudrollen. Även Postmannen ringer alltid två gånger och Sunset Boulevard är värda att nämnas bland många andra.
Efter den klassiska noirperioden så har filmer med noirkaraktär fortsatt att nå bioduken. Modern noir har fått namnet neonoir. För att särskilja olika typer av noir så har underkategorier börjat dyka upp. Man pratar om Psycho-noir och Science fiction-noir (exempelvis Blade Runner med en butter Harrison Forde i ett regnigt San Fransisco) samt filmer som parodierar noir. Även den moderna actionhjälten (Dirty Harry, John McClane från Die Hardfilmerna) sägs härstamma från film noir. Chinatown, Taxi Driver och Basic Instinct är filmer med noirinfluenser. Också Quentin Tarantino har influerats av hårda gangsterfilmer, vilket märks i filmen De hänsynslösa (Reservoir Dogs).
Bröderna Coens alster har också de ofta en air av noir i sig. De två senaste Batmanfilmerna med Christian Bale har noir i sig. Stålblågråa svenska deckare på TV vill också de skapa noirkänsla.Överallt noir.
Jag nämnde tidigare att noirfilmerna ofta hade litterära förlagor. Dashiel Hammet och Raymond Carver är två kända namn som skrivit böcker och manus som blivit till noirfilmer. Bland de moderna författarna som bygger vidare på noirtraditionen hittar vi James Ellroy, Walter Mosley och Elmore Leonard. Även den i Sverige så populäre Dennis Lehane kan sägas skriva noir. Vill man läsa bäcksvarta samhällskildringar från amerikanska landsortskrokar så rekommenderas Daniel Woodrell. Woodrells prosa kallas country noir.
Svenske Jens Lapidus trilogi (Snabba cash, Aldrig Fucka up och Gängkrig 145) går under namnet Stockholm noir.
Så vad hamnar vi då? Vad är noir?
Mitt svar är att noir av idag är en stämning. Dagens noir lånar mer eller mindre från den klassiska perioden. Noir är ett varumärke. Naturligtvis på gott och ont.
Noir används mer och mer i allehanda kulturella sammanhang. Även reklambranschen använder stilen för att marknadsföra värktabletter (!). Man kan höra hur folk slänger sig med uttryck som Det ligger en noirkänsla över filmen. Noir används som ett begrepp för att beskriva främst film och litteratur men också musik och tv-spel. Noir är alltså idag en slags markör. En markör som används för att locka oss som redan har en uppfattning om vad noir är.
Här följer några noirtips från mig (du kan söka efter dem i vår bibliotekskatalog):
DVD
Riddarfalken från Malta (se klipp på Youtube)
Chinatown (se klipp på Youtube)
Blade Runner (Sci-Fi) (se klipp på Youtube)
No Country for Old men (se klipp på Youtube)
Böcker
Glasnyckeln (Dashiell Hammet)
Den svarta Dahlian (James Ellroy)
Mördare på drift (James Ellroy)
Mördaren i mig (Jim Thompson)
Långt farväl (Raymond Chandler)
En sista riktig kyss (James Crumley)
För dig som vill läsa mer om noir
The Rough Guide To Film Noir (Ballinger och Graydon)
Niclas Forsgren
1 kommentar:
En läsvärd och intressant text. Jag vill slå ett slag för Noir-serierna. Du nämnde Gängkrig. Men Frank Millers Sin City-svit är det kanske bästa exemplet på noir i vuxenserie-form. Likaså filmen Sin City är en sevärd Noir-rulle.
Skicka en kommentar