Paul Auster slog igenom med New York-trilogin. Det är en samling kortromaner som förvisso kan läsas fristående, men som genom att läsas i en följd skapar ett enastående romanbygge. Korsreferenser och återkommande personer alstrar en mystik med förvirrande verkligheter. Likt böckernas huvudpersoner går man vilse i Austers arkitektur.
De verktyg Auster väljer för att konstruera sina berättelser är verktyg som han snider och smider med under hela sin produktion. Efter att en gång mött Auster så känns den litterära verktygslåda han använder förvisso snabbt igen, men som läsare imponeras man över honom precis som man imponeras av en duktig hantverkare som kombinerar grov- och finmotorik. Man utmanas att följa med in i en labyrint av sammanträffanden och öden. Och framför allt måste du acceptera metaberättelser. För Auster skriver ofta in sig själv eller sitt författar alter ego i historien och ibland vet du som läsare inte i vilken nivå av berättelsen du befinner dig. Visst kan metanivåerna ibland nå en komisk metanivå, men det är alltid en befriande läsning.
Paul Auster har också nått framgång med filmen Smoke. I Smoke spelar en fantastisk Harvey Keitel tobakshandlaren Auggie Wren. Filmen utspelar sig främst just i Wrens tobaksaffär i Brooklyn, där många karaktärer huserar, resonerar och funderar. Att viss konsumtion av ciggarettrökning förekommer mellan de filosofiska utläggningarna kanske ni förstår...
I Austers produktion finner jag en melankoli som hela tiden ligger och lurar. Den blir aldrig direkt hopplös utan bekämpas med en brinnande låga av svart humor. Karaktärerna är allt som oftast vilsna och udda människor som söker mening och tröst. Kanske rent utav av det vi kallar kärlek.
Min rekommendation till er som aldrig läst Paul Auster är dock att vänta med New York-trilogin. Välj något annat, kanske Månpalatset eller Mr Vertigo ur den tidigare produktionen eller Illusionernas bok eller Dårskaper i Brooklyn från 2000-talet. Alla dessa ärm är en bra ingång till Austers författarskap. Vem varför då spara på trilogin? För att den är bäst?
Nja, mer för att den blir ännu bättre om man tränat upp Austerläsningen med några andra romaner.
Romanen Resor till skriptoriet sparas dock till sist. Det är en blinkning till alla Austerfans som hängt med och läst allt. För att få full uteffekt av den romanen krävs att man blivit drabbad av Auster.
För att förstå Auster och hans författarskap något mer, rekommenderas de biografier han skrivit. De handlar i korthet om hans kämpande innan han slog igenom, om hans komplicerade förhållande med sin far om naturligtvis om just han själv. Jag tycker nog att romanen Den röda anteckningsboken också borde kunna ses som en biografi. Eller så handlar den om någon alternativ författare som heter Paul Auster och skriver i en röd anteckningsbok (precis som den riktige Auster gjorde.)... Också diktsamlingen Samlade dikter är intressant läsning för den som vill läsa mer av Auster. Jag tycker att man där kan skönja drag till romanförfattaren Auster.
Till sist hittar vi också en julkoppling till Auster. Och det är inte det faktum att jag fick den senaste Austerromanen Invinsible (ännu inte översatt) av jultomten!
Nej, här får ni en försenad julklapp av Nyhetsbrevet och Paul Auster.
Det sägs att New york Times bad Auster att skriva en julberättelse. Auster som inte var van att skriva på beställning löste detta dilemma genom att ta hjälp av sin vän Augie Wren (ni vet tobakshandlaren i filmen Smoke). Wren sa til Auster " Jag har en fantastisk julberättelse. Och det bästa är att vartenda ord är sant."
Ni kan läsa berättelsen här:
http://www.christmasmagazine.com/en/spirit/story10.asp
Så från oss alla till er alla; En riktigt God Jul och ett Gott Nytt År!
Texten skriven av Niclas Forsgren
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar