Immi Lundin undervisar på Lunds universitet och arbetar på en avhandling om kvinnors berättande i litteraturen. Men läsecirklar ligger henne varmt om hjärtat, och hon har skrivit två böcker i ämnet: Bokläsarens kunskapskälla och Cirkelbevis, en bok om läsecirklar på bibliotek. Det var också för att inspirera länets bibliotekarier att starta läsecirklar på sina bibliotek, som Immi var inbjuden. Men det blev över huvud taget en mycket inspirerande dag om litteratursamtalets roll i biblioteksarbetet.
Immi betonade vikten av att avdramatisera läsandet. Vi som läser har egentligen haft tur, menade hon, turen att möta litteraturen, språken, berättandet. De flesta människor blir nämligen läsare av en slump - det kan vara hemifrån via föräldrar, eller de lärare vi haft i skolan. Medan det å andra sidan finns många som inte uppmuntras hemifrån att läsa, eller har turen att uppmuntras av lärare. Det är förstås oerhört viktigt att tänka på, särskilt som så få skolor satsar på sina skolbibliotek.
Det är lätt att få komplex, känna sig liten inför litteraturen. Immi Lundin varnade oss bibliotekarier för att prata om läsandet som något viktigt. Våra försök att väcka intresse kan slå tillbaka, skapar lätt dåligt samvete hos den som inte läser alls eller alls särskilt mycket. Men det är en känsla som lätt infinner sig hos oss alla: vi blir på något sätt aldrig "fin nog" för litteraturen. Men ingen kan läsa allt, eller känna till världens alla författare.
Läsandet måste sättas in i en social situation. Läsupplevelsen präglas starkt av de egna unika erfarenheterna, den personliga livssituationen, den tidsanda och den kultur man lever i. Att läsa om en bok blir ofta en helt annan upplevelse än vid förra läsningen. Man har förändrats som människa, och läsningen förändras av det. Det där känner vi nog alla igen. Helt nyligen läste jag till exempel om Hemingways Och solen har sin gång som jag läste första gången i tjugoårsåldern. Tiotalet år senare är det en helt annan bok. Man fastnar för andra saker.
Bibliotekarien som ordnar en läsecirkel eller vill föra ett samtal om litteratur med en enskild kund bland hyllorna i biblioteket, behöver fokusera på själva skapandet av relationen, skapa förutsättningar för det öppna, tillåtande samtalet.
Det vore spännande med läsecirklar på arbetsplatser. En läsecirkel, menade Immi Lundin, lär oss mer om varandra, ger inblickar i varandras erfarenheter, intressen, insikter. Hon ser dem "som en blandning av förutsägbarhet och det omöjliga i att förutsäga något". Man bör ju då kunna anta att en läsecirkel skulle kunna ge oss värdefulla inblickar i hur andra människor tänker, och utifrån vilka referensramar.
På Sandvikens folkbibliotek finns sedan ett års tid en läsecirkel, och det är flera på gång. Jag tycker det skulle vara spännande med en läsecirkel där man kan utmana varandra att kanske läsa "svårare" litteratur, eller varför inte läsa på engelska? Läsecirkeln som ett sätt att komma vidare i sitt läsande, öppna nya dörrar till andra erfarenheter. Har du egna förslag på ett lämpligt tema för en läsecirkel på vårt bibliotek, eller skulle du vilja medverka? Då får du gärna maila oss på folkbiblioteket@sandviken.se
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar