Hoppas på skjuts och när den kommer är det en ung tjej som stannar, i en risig bil och håret tilltrasslat ner i pannan och enorma glasögon så egentligen kan du inte se hur hon ser ut. Om hon är söt eller så. Bara att hon har stora bröst som verkar helt malplacerade på den späda kroppen, liksom ditopererade. Och det var ju lite synd. Inte alls snyggt. Onödigt. Att se så där vanställd ut.
Ganska skum tjej. Ovårdad. Kanske är hon ett psykfall. Men å andra sidan är det ju rätt troligt att hon tänker detsamma om dig. Så ni kallpratar, eller rättare: Hon frågar ut dig. Känner du någon här? Är det någon som väntar på dig? Du borde förstå att hon försöker lista ut om det är någon som skulle sakna dig inom en vecka om du försvann i detta nu. Men innan du kommer så långt i tankarna har hon slutat. Och det sista du hinner reagera på är att hon drar i en spak vid ratten du aldrig sett på en bil förut. Något hugger till i dig, du känner något vasst (en kanyl?) från sätet du sitter på och sen blir det svart.
Du är medvetslös. Hon kör dig tillbaka till gården där männen väntar. De snittar dig, sliter ut tungan, tömmer testiklarna och syr sen ihop dig och du sätts på gödning. Du ska bli mat. En delikatess för människor på avlägsna platser som älskar vodselkött. Just det, du är ingen människa. Människor är högst upp på näringskedjan och har fyra ben medan du bara har två. Du är en vodsel. Utan känslor eller språk. I alla fall är det så människorna tänker om dig.
Michel Fabers "Under skinnet" kan läsas som en allegori över köttindustrin. Vad vi som kallar oss människor gör med djuren. Hur de som sköter djuren och hanterar köttet brutaliseras. Och vad som kan hända när någon ifrågasätter hela hanterandet. I den här boken dyker det upp argument som man brukar förknippa med veganer.
Men förutom det kan du läsa in hur mycket som helst. Boken börjar som en thriller men blir allt mer en historia om utsatthet, att vara offer för omständigheter och miljö, om att längta bort från allt man känner till och det svåra i att bryta sig fri när man inget vet om det liv som ligger utanför.
Man känner med Isserley, den unga kvinna med det mordiska uppdraget att plocka upp muskulösa män längs de skotska motorvägarna. Som har stympats, fått två ben kapade för att kunna gå upprätt. Hon är ett freak bland män som aldrig lämnar gården dit vodslarna förs.
Sen är det en annan sak att boken ibland blir så gastkramande att man får svårt att sova på natten.
Marcus Strand
Bibliotekarie, Sandvikens Folkbibliotek
1 kommentar:
Rysligt bra!
Skicka en kommentar