Hemingway måste vara en av få författare som gjort sitt bästa arbete ute i folkvimlet på caféer. Så skapades i alla fall myten. Jag vet inte om han läses så mycket i dag, utanför de obligatoriska kurslistorna på litteraturutbildningarna, men kanske ligger lockelsen i att läsa Hemingway i att han verkligen levde ut författardrömmen; att vistas mitt i ett flöde, där det händer och skriva ned sin historia och allas historia medan livet pågår omkring, världen förändras framför ens ögon.
När han inte skriver läser han klassikerna och sin tids största. Han gör sitt yttersta för att bli lika bra som Tolstoj, Turgenjev, Tjechov. Hadley lämnas med barnet när Hemingway söker sin röst, sitt uttryck. Men man tror honom när han skriver att de var lyckliga då, tiden tillsammans i Paris.
En av få saker man kan önska sig tillbaka att vara 20 igen är att ha Hemingways noveller olästa. Framför en. Nu är det inte så, det känns inte som de fungerar vid 39. Hur bra böcker som I vår tid och Män utan kvinnor än är. Jag vårdar minnet av de läsupplevelsern ömt! Unnar dem alla unga som ännu ej upptäckt. Men En fest för livet fungerar. Bra bok. Lite tarvlig mot kollegor som Scott Fitzgerald och andra nu närmast bortglömda. Snart kanske han är det själv, något som verkade otänkbart när han skrev den här boken och lade undan den.
Marcus Strand
Bibliotekarie, Sandvikens folkbibliotek
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar